Läs mer

Samhällsplanering

Illustration samhällsbyggnadsplanering

Samhällsplanering innebär att kommunen planerar och efter samråd med kommuninvånarna beslutar om samhällets utformning. Det finns olika typer av planer i en kommun; översiktsplan, fördjupad översiktsplan, planprogram, detaljplaner och områdesbestämmelser. Här kan du läsa mer om kommunens arbete med de olika planerna.

Fysisk planering handlar om att bestämma hur mark- och vattenområden ska användas för bebyggelse, infrastruktur och olika verksamheter. Enligt plan- och bygglagen ska olika samhällsintressen vägas mot varandra i en öppen och demokratisk process, samtidigt som enskildas rättigheter ska beaktas. I Sverige är kommunerna ansvariga för den fysiska planeringen enligt plan- och bygglagen.

Nationell planering

I Sverige ger staten ramar för den fysiska planeringen som bedrivs av kommuner och regioner genom nationella mål och genom att peka ut riksintressen. Nationella mål som har bäring på den fysiska planeringen är bland annat demografi och sociala värden, bebyggelse, ekonomi och resursanvändning, miljömål, natur och klimat och infrastruktur. På nationell nivå finns också lagstiftning som t.ex. plan- och bygglagen och miljöbalken att ta hänsyn till.

Regionala planering

Regionplanering handlar om att på en övergripande nivå planera och utreda frågor av regional betydelse som berör fler än en kommun. Regional fysisk planering berör några få regioner och regleras i plan- och bygglagen medan alla län ska arbeta med regional utvecklingsplanering. Avsikten med planeringen är att den ska utgöra ett stöd till efterföljande kommunal planering och underlätta den kommunala fysiska planeringen.

Kommunal planering

Kommunerna ansvarar för planläggningen av mark- och vattenområden inom sina geografiska gränser. Det är endast kommunen som har befogenhet att anta planer och bestämma om planläggning ska komma till stånd eller inte. Regionplan, översiktsplan och planprogram är endast vägledande dokument medan detaljplan och områdesbestämmelser är juridiskt bindande.

Översiktsplan

Kommunen är skyldig att ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. I översiktsplanen ska kommunen redovisa grunddragen för den avsedda användningen av mark- och vattenområden, hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras, vilken hänsyn som ska tas till relevanta allmänna intressen och hur man anser att riksintressen ska tillgodoses och miljökvalitetsnormer följas. Av planen ska också framgå hur kommunen tänker ta hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för hållbar utveckling.

Fördjupad översiktsplan

Illustration detaljplan

Fördjupad översiktsplan (FÖP) är lämpligt att använda för att utreda samband, åtgärder och konsekvenser inom ett mer avgränsat geografiskt område och med betydligt högre detaljeringsgrad, än den kommuntäckande översiktsplanen. Dimensionering och lokalisering av vägar, kvarter/byggnader och grönområden, liksom placering av ytkrävande funktioner såsom skolor, förskolor och centrumanläggningar är sådant som ofta tas upp i dessa dokument.

Planprogram

För att underlätta detaljplanearbetet kan kommunen välja att upprätta ett särskilt program där planens utgångspunkter och mål framgår. Det är kommunen som avgör om ett program behövs. Det kan vara en fördel att upprätta ett program inför komplicerade planer som berör många intressenter och som innehåller starka motstående intressen. Program kan upprättas för ett större område, till exempel en stadsdel, som underlag för flera framtida detaljplaner inom området.

Områdesbestämmelser – en begränsad reglering

För begränsade områden utanför samlad bebyggelse kan kommunen i stället för att styra bebyggelsen med en detaljplan anta områdesbestämmelser som översiktligt reglerar grunddragen i mark- och vattenanvändningen för att säkerställa översiktsplanens syften eller tillgodose ett riksintresse enligt miljöbalken. Områdesbestämmelser ger ingen byggrätt, till skillnad från detaljplaner. Områdesbestämmelser kan däremot innehålla ökade krav på när bygglov behövs.

Detaljplan

Illustration detaljplan

En detaljplan är en juridiskt bindande handling som bestämmer vilken användning av mark och vatten som är tillåten. Planen talar om vad som får och inte får göras inom planområdet, vilken typ av bebyggelse och verksamhet man får bygga och hur den ska se ut. Det gäller till exempel både när det ska byggas nytt och när bebyggelse ska förändras eller bevaras. Det är bara kommunen som kan besluta att ta fram och anta en detaljplan och planen är bindande vid prövning av lov.

Plangenomförande

Med plangenomförande avses alla de åtgärder som vidtas för att markanvändningen enligt en antagen detaljplan ska bli verklighet. Åtgärderna kan vara av teknisk, ekonomisk, rättslig eller administrativ karaktär. I praktiken handlar det till exempel om att bygga gator och anordningar för vatten och avlopp samt att genomföra fastighetsrättsliga åtgärder som t.ex. fastighetsbildning.

Projektering

Under projekteringen sker arbetet med gestaltning, utformning och utredning. I denna fas tas också olika handlingar fram t.ex. byggnadsritning, konstruktionsritning och installationsritning. De samordnas så att de uppfyller både plan- och bygglagens och byggherrens krav. Vanligtvis är det under projekteringsskedet som bygglov söks.

Bygglov

Ett bygglov är ett tillstånd att bygga nytt, bygga om, bygga till eller ändra användningen av en byggnad eller en anläggning. Det är plan- och bygglagen, plan- och byggförordningen samt miljöbalken som reglerar var, hur och vad man får bygga. För att säkerställa att de tekniska egenskapskraven uppfylls finns Boverkets byggregler, i dagligt tal BBR. Inom detaljplanerat område prövas åtgärden mot gällande detaljplan och på platser utanför detaljplan görs en lokaliseringsprövning utifrån kommunens översiktsplan innan ett eventuellt förhandsbesked ges.

Byggnadsprocessen

Byggprocess

När kommunen har beviljat bygglov och lämnat startbesked kan själva byggproduktionen börja. Bygget ska följa de ritningar och anvisningar som getts i bygglov och projektering. När bygget är färdigt ska det vanligtvis följas upp och hållas ett slutsamråd med kommunen. Kommunen ska ge ett slutbesked så att byggnaden kan börja användas. När kommunen gett ett slutbesked är byggskedet avslutat och förvaltningen tar vid.

Förvaltning/användning

Förvaltning

Efter genomfört projekt övergår byggnaden i förvaltning, vilket innebär att byggnaden tas i bruk för det ändamål den är upprättat för. Förvaltning kan också innebära att hyra ut en byggnad till hyresgäster. I förvaltningsskedet sker också löpande drift och underhållsarbeten av byggnaden.

Hjälpte informationen på sidan dig?



Tack för att du hjälper oss!

Kontakt