Fler träd får ligga kvar: "Mumma för insekter"

Vi låter numera fler nedfallna träd ligga kvar i våra skogsområden. Vi tar bort riset men sparar i vissa lägen själva stocken för att bidra till den biologiska mångfalden.

– Då kan man kanske tycka att det ser lite stökigt ut i skogen när man inte är van. Men det är viktigt att träden ligger kvar. Det är mumma för insekter, konstaterar vår trädgårdsmästare Jenny Nilsson.

– Man brukar säga att ett dött träd på ett sätt kan vara mer levande än ett levande. Det är på grund av allt liv som det kan innehålla i sin döda ved. Så det är jätteviktigt att vi sparar en viss del död ved i våra skogsområden.

En del av de träd som vi tar ner för att gynna annan skog och växtlighet att ta sig används som ved vid våra allmänna grillplatser. Men inte minst träd med ett ruttet inre är uppskattade av skogens insekter och kan alltså därför få ligga kvar i våra skogar.

– Det är jätteviktigt! Vi städar aldeles för bra och för noga när det kommer till våra skogar sett till den biologiska mångfalden, säger Jenny Nilsson.

Fauna- och biodepåer

Död ved ­– det vill säga hela eller delar av liggande döda och stående träd – är idag en bristvara för många djur, insekter, svampar, mossor och lavar.

En stor mängd arter är anpassade till att leva i döda träd och i gamla ihåliga träd, arterna behöver dessa träd för sin överlevnad. För arterna fungerar de som växt och boplatser samtidigt som det är ett skydd. Alla former och dimensioner av död ved gör nytta men generellt är grov död ved mer värdefull.

En del klenved, grenar och ris bör även den sparas då den fungerar som skyddande miljöer för exempelvis gärdsmyg, salamandrar och skogsödlor samt är levnadsplats för vedlevande arter som behöver klenare ved.

En skog utan döda träd är biologiskt sett utarmad och utan värde för många arter av svampar, insekter, fåglar och mindre däggdjur som lever i döda träd och hålträd. Bristen på mat och skydd gör att de kan svälta och frysa ihjäl eller lätt bli tagna av rovdjur.

Hur man kan bidra

• Grova trädstammar kan läggas i en hög, gärna på en solig och varm plats men en hög i skugga är inte heller fel eftersom soliga och skuggiga platser drar till sig olika arter.
• Välj gärna olika trädslag och olika tjocklek för att locka så många arter som möjligt.
• Veden/stockarna bör läggas i ungefär samma miljö som den vuxit upp i.
• Placera gärna död ved i eller i närheten av blomrika miljöer som hagmarker och områden med mycket blommande träd, buskar och örter eftersom veden används som boplats åt en lång rad vildbin. För att gynna just vildbin läggs veden gärna i mer solexponerade lägen.
• Även många vedlevande skalbaggar behöver blommande träd, buskar och örter som vuxna när de kläckts från veden.
• Stockar och högar med död ved är även lämpligt att lägga vid dagvattendammar. Många av dammarnas djur som salamandrar och grodor söker skydd och övervintringsplatser under stockar och grenhögar.
  

Kärt barn har många namn

Död ved har många namn, här följer några exempel:

Högstubbar är den stående stamdel som blir kvar när ett träd går av eller kapas ett antal meter över marken. Detta är en viktig miljö för många vedskalbaggar, vedsteklar, vildbin, lavar, hackspettar, mesar och flugsnappare.

En trädstam som ligger kvar på marken efter att ett träd fallit eller fällts kallas för en låga. Lågor är en viktig miljö för många arter av skalbaggar, vildbin och mossor.

Torraka är ett stående dött, torrt träd. Torrakor är värdefulla för många vedlevande insekter, lavar och hackspettar.