Funktionsstöd

Anhöriga som har en person med funktionsnedsättning boende hemma kan ibland inte lämna denna person ensam. För att anhöriga ska få möjlighet att göra något på egen hand kan man ansöka om avlösarservice. En avlösare kan då komma hem och vara hos personen med funktionsnedsättning.

Daglig verksamhet

Daglig verksamhet är till för dig med en funktionsnedsättning som är i behov av en sysselsättning. Vårt syfte är att skapa en meningsfull, individanpassad sysselsättning för varje deltagare. Läs mer under Daglig verksamhet. Länk till annan webbplats.

Hjälpmedel och bostadsanpassning

Den finns en mängd olika hjälpmedel för dig med funktionsnedsättning. Rullstol, rollator, greppvänliga bestick, förhöjningar till stolar och toalettstolar är exempel på vanliga hjälpmedel.

Så får du hjälpmedel
I första hand ska du vända dig till din vårdcentral. Oftast får du hjälpmedel av din distriktssköterska, sjukgymnast eller arbetsterapeut. Ibland krävs intyg från läkare med specialistkompetens. Du kan behöva betala egenavgift för hjälpmedel.

Bor du på vård- och omsorgsboende eller i servicehus är det kommunens ansvar att du har rätt hjälpmedel.

Läs mer under Hjälpmedel och bostadsanpassning. Länk till annan webbplats.

Boende

När behovet av hjälp och stöd inte kan tillgodoses i det egna hemmet kan annat boende vara aktuellt. Då finns det olika boenden för personer över 65 år, för personer med psykiska funktionshinder, för personer med missbruksproblematik eller för personer med olika former av funktionshinder. Läs mer under Boende. Länk till annan webbplats.

Kontaktperson

Kontaktpersonen har till syfte att bryta den isolering som ofta är följden av en omfattande funktionsnedsättning.

Insatsen anpassas efter de individuella behoven och kan till exempel vara ett stöd för att delta i fritidsaktiviteter eller i kulturliv, ha någon att gå och fika med eller åka på en shoppingtur.

Korttidsvistelse och kontaktfamilj

Korttidsvistelse

På korttids erbjuds avlastning för barn och unga med funktionshinder för möjlighet till miljöombyte och rekreation under trygga och personligt anpassade former.

Korttidstillsyn för ungdom över 12 år

Korttidstillsyn för skolbarn med funktionshinder som är över 12 år. Insatsen kan ges både före och efter skoldagen samt under skolloven.

Kontaktfamilj

Kontaktfamilj är en form av korttidsvistelse som sker utanför det egna hemmet. Barn och unga erbjuds avlastning, miljöombyte och rekreation under trygga och personligt anpassade former. Denna insats verkställs vanligtvis inom kommunen.

Kollo och lägervistelser

Kollo och lägervistelser är en form av korttidsvistelse. Ofta är det olika intresseorganisationer som anordnar detta.

Personlig assistans

Personlig assistans är ett personligt utformat stöd. Stödet är knutet tilll dig personligen. Det ska stärka din möjlighet att leva ett självständigt och oberoende liv. Du har rätt att själv avgöra hur du ska få hjälp och av vem. Du kan ha flera assistenter och hjälpen kan ordnas på olika sätt.

Om du behöver hjälp varje dag kan du få personlig assistans. Den som har behov av personlig assistans mer är 20 timmar/vecka kan få assistansersättning.

För att få personlig assistans måste en person ha behov av något av följande:

• hjälp med personlig hygien
• hjälp med måltider
• hjälp med att klä av och på sig
• hjälp med att kommunicera
• annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade.

Hur du ansöker om stöd

Alla som vistas i en kommun har enligt socialtjänstlagen rätt att få stöd till sin försörjning och livsföring i övrigt, om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt.

1: Kontakt
Ansökan börjar med att du eller en anhörig kontaktar en biståndshandläggare. Du kan också skicka en ifylld ansökningsblankett till kommunen varefter en biståndshandläggare tar kontakt med dig.

2: Information
Biståndshandläggaren ger dig information om olika former av stöd och hjälp och du beskriver vilken hjälp du behöver.

3: Ansökan
Du ansöker om den hjälp du behöver. Ansökan kan göras både skriftligt eller muntligt till biståndshandläggare.

4: Utredning
Biståndshandläggaren påbörjar en utredning om ditt hjälpbehov. Ofta görs ett hembesök hos dig. Om det är nödvändigt hämtas uppgifter från exempelvis läkare och sjuksköterska. Detta görs naturligtvis i samråd med dig.

5: Prövning
Ansökan prövas utifrån socialtjänstlagen eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och de riktlinjer som socialnämnden har antagit. Dina behov och önskemål är alltid utgångspunkten för utredningen.

6: Biståndsbeslut
Efter prövningen beslutar handläggaren om vilken insats du har rätt till. Detta beslut meddelas dig skriftligt.

Ibland kan du få ett avslag på din ansökan, vilket betyder att du inte får den hjälp som du ansökt om. Skälet för avslaget står i så fall i beslutet.

7: Överklagan
Om du får avslag på din ansökan om bistånd får du ett skriftligt beslut där det står varför du fått avslag och hur du då kan överklaga beslutet. Du kan även vända dig till din handläggare för hjälp och information.

8: Omprövning av beslut
Skulle behov av stöd och insatser ändras, exempelvis om hälsotillståndet blir bättre eller sämre, gör vi en omprövning av vårt tidigare beslut. Besluten omprövas som regel minst en gång per år.

9: Sekretess
All personal inom socialtjänsten omfattas av sekretess enligt bestämmelser i tillämplig lagstiftning till exempel sekretesslagen och socialtjänstlagen.